För några veckor sedan så berättade jag om när jag fotograferade solnedgången vid Källarberget och soluppgången vid Rödhäll. Då väcktes tanken på att tälta vid Rödhäll och inte behöva förflytta sig på natten. Den tanken föll i god jord hos sonen Viktor och inte riktigt lika entusiastiskt hos fru Erika men första helgen på semestern hände det. Viktor har ju redan tält med tillhörande utrustning och Erika och jag fick låna av dotter Sara.

När vi kom fram till Rödhäll så gick vi först en rekognoseringstur där vi träffade på Skrattmås.

Och en gråtrut.

När vi väl hittat en bra tältplats så gick jag ner på klipporna och började fotografera solnedgången. Det var ganska mycket moln som förgyllde kvällen.

Här ser ni min bild av solnedgången.

Och här ser ni Erikas bild, hon stod kvar längre bak tillsammans med Viktor så tittar ni noga så ser ni siluetten av mig strax under solen.

Viktor har ännu inte förstått värdet av att fotografera med kamerautrustning så han bara njuter och kanske upplever mest av oss tre.

Björns fyr fick en orangefärgad bakgrund.

En gråtrut i de sista minutrarna innan solen försvann bakom molnen och horisonten.

När så solen gått ner så gick vi och lade oss i tälten och fick sova ungefär i fyra timmar innan det var dags igen. Jag mutade fru och son lite grand med att gå upp tidigare och koka kaffe samt plocka fram de medhavda wienerpecanbröden som fick bli en första frukost.

Här har vi nu ställt upp kamerorna i riktning mot soluppgången.

Vi fotografer har ju en benägenhet att aldrig vara riktigt nöjda så den här morgonen hade vi hellre haft moln över hela himlen och en öppning i horisonten, som ni ser så blev det tvärtom men det blev ganska bra i alla fall.

När vi stod och fotograferade så säger Viktor att där ute på havet var det en sten som försvann, undrar om det var en Säl? Mycket riktigt, ganska långt ut så stack en knubbsäl upp huvudet och vi fick några sekunder på oss att ta bilden.

En ganska lång stund efter själva soluppgången så letade sig solen fram över molnbanken och bjöd på vackra färger och en solgata på havet.

Sonen och hustrun gick sedan och lade sig i tälten igen men jag tog en liten sväng ut på klipporna. Hittade här Fackelblomster i morgonljus.

En Skrattmås vid vattenbrynet.

Här ser man tydligt den randiga gnejsen med ovanligt mycket fältspat i.

Björns fyr igen med molnfärgad bakgrund denna gång.

Skrattmåsar på de röda klipporna som troligtvis gett namnet Rödhäll till denna plats.

Längre upp på klipporna, nästan vid skogsbrynet hittade jag dessa blommor. Jag har lyckats läsa mig till att de tillhör släktet geranium och troligtvis så har de ordet näva i sitt svenska namn. Om någon av er vet det exakta namnet så berätta det gärna för mig.

Jag avslutade min morgonfotostund med att hinna få en bild på en ung Sädesärla som sprang omkring på klipporna bland småpölarna och fångade insekter.

Sedan gick även jag och lade mig för att sova några timmar till.

Efter en andra frukost och en skön kaffestund packade vi så ihop tälten och gick tillbaks till bilen.

Innan hemfärd tog vi en liten extrasväng till Fågelsundet och gick och njöt av sjöbodar, havsutsikten och svalorna.

Sen styrde vi bilen hemåt igen uppfyllda av ett härligt dygn……..trots viss sömnbrist.

Vi ses!