Men hej släktfotograferingen!!

August 05, 2023

En regnfri lördag blev det utflyktsdags igen. Denna gång den långa resan till Färingsö 😜 och en av Jörns kusiner. Ytterligare en syster och dottern var på plats så det blev prat i massor och så lite fotografering.

Ja, och så kaffe och bulle och massa gos med hundar såklart.
Tre fina fotomodeller hamnade framför kameran.
Först Anna.

Sen Vicke.

Och sist ut var Louise.

Så ville de två systrarna ha en bild på sig tillsammans…..men……..att få två Hägerströmsystrar att ta regi av en Bohlin-kusin….nåja…….kanske lite skeptiska till en början med det tog sig. 😃

Hemma hos Vicke finns det en hel massa små söta Griffoner och en av valparna ska flytta låååångt bort så lite bilder till nya ägaren togs också.

Det var en rätt medgörlig liten fotomodell.
Jörn passade på att fota några av de andra hundarna också när de var tillräckligt stilla dvs. sov. 😉

Det var nära att den här lilla damen blev nerstoppad i kameraväskan för att bli Täbybo men vi sansade oss.

En mycket trevlig utflykt! TACK för idag!
Vi ses!

Valla får, konstutställning och Törnskogen

July 26, 2023

Ojoj, semestern rullar på och vi vandrar runt.
Ett par dagar hade vi hundpensionat och vid återlämnandet av Dino fick vi se lite fårvallning.
Det är Raptors mamma Qu som visar hur det ska gå till och Raptor fick göra sina försöka att härma henne.

Dagen efter gjorde vi en utflykt till Enköping…..well…….varför inte liksom. En stilla vandring i staden men vi insåg att vi just nu hellre är ute i naturen och fotar.

Vi bestämde oss nån dag senare för att ta oss tillbaks till Norra Törnskogens naturreservat.

Någon av oss…..säger inte vem…..hade ledsnat på sin ryggsäck och dagen innan hämtat sin nya Shimoda-rygga. Aaaaahh en fröjd att använda!

Så blev det tid för en lite längre dagsutflykt. En vän i Borlänge har under juli konstutställning i sin trädgård i helgerna och eftersom bilderna Erika sett digitalt väckt nyfikenheten så stack vi dit.
På vägen passerar man ju Avesta/Krylbo och fiket Erik Larsgården, så det fick bli ett stopp där.

Väl framme blev det en mycket fin och rolig pratstund med Katarina och en konstvandring runt huset för att se alla tavlor.

Jodå, hennes man var också hemma…..du kan ana honom på gräsklipparen som en suddig fläck där till vänster om Katarina. Det fanns ett par kvadratmeter att klippa och det var uppehåll = klipp klipp klipp

Jodå, du kan vara lugn, vi fick med oss en tavla hem!

Självklart matchas Norra Törnskogens naturreservat av Södra Törnskogens naturreservat. Det är större och vi bestämde oss för att börja utforska det med häromdagen.

Igår blev det familjedag. Sonen fiskades upp på väg hem till dottern med sambo och väl där tog vi en promenad i skogen till en härlig liten klippa vid en liten sjö. Mycket prat, mycket skratt, massa gos med hundar, god middag tillagad av Fredrik och så kaffe med bildvisning från förra årets fjällvecka.
Nej, det blev inte många bilder tagna men alla är lika uppskattade för det!

Idag har vi tagit en liten sväng in till stan och sen bara slappat. Så skönt!
Vi ses!

Hemmaliv - ett hundliv

July 16, 2023

Väl hemma igen har vi blivit med liten Dino ett par dagar. Det är mysigt och eftersom han börjar bli en äldre gentleman så blir det inte några milvandringar (skönt att kunna skylla på nån annan ;-)) men vi hittade ett naturreservat ett par km hemifrån med en slinga på 3 km, det verkade ju utmärkt.

Ryggsäckar fylldes med kameragrejer, mat och dryck till både hund och människor, så gav vi oss av till Norra Törnskogen.
Härlig hällmark med tallskog men fy sjutton så backigt och varmt det blev.

Ja, Dino blev nöjd när han kom till blåbärsriset. Den lille finsmakaren letade upp de mogna goda bären och åt en stund, sen kunde vi fortsätta.

Miljön i en sådan här skog är så vacker och vilsam men lika svår att fånga på bild. Här är ett försök i alla fall.

Vi gick på men tog både kaffepaus och lunchpaus, den senare var även tvungen att innehålla en lunchvila såklart. Det gäller ju att få titta upp lite i molnen också……eller slippa, vi gör lite olika.

Stigen var trevlig, skogen härlig och bjöd på både skulpturer och rotdjur.

Tillslut nådde vi bilen igen och kunde avsluta vandringen och istället njuta hemmets dusch och…..tja……vila lite igen. 😇

Idag består dagen av läsning som endast avbryts av måltider och en och annan kiss- & sniffpromenad.
Vi ses!

Vattenfall och bohuskust

July 14, 2023

Så vaknade vi på onsdagsmorgonen till regnsmatter på sovrumsfönstret, Vi åt frukost på Ecolodgen, packade ihop våra saker och gav oss iväg till gränsen mellan Sverige och Norge där vattenfallet Älgafallet finns.

Väl framme så kom våra regnponchos till användning, även paraply letades fram som kameraskydd och vi vandrade de cirka 100 meterna till fallet.

Ombytet till regnskydd kunde vi göra i en gammal byggnad som antagligen hörde till den kvarn som stått där tidigare.

Vi kanske inte har berättat det men vi är nybörjare på det här med att fotografera vattenfall. Juli är ingen bra månad om man vill se kraftfulla vattenfall men oftast så finns det bilder ändå.

Fördelen med ett kraftlöst vattenflöde är ju att man som fotograf kan placera sig själv nästan mitt i strömfåran.

Lång eller kort slutartid, det är frågan?!

Fotograf på Norsk mark.

Trots regn och dåligt vattenflöde så var vi väldigt nöjda med besöket vid Älgafallet.

Dagen fortsatte sedan med en biltur ut mot kusten, målet var Tjurpannan, ett naturreservat som består av låga klippor som går ner till ganska öppet hav. Tydligen så är det inte mycket som stoppar vinden när den ligger på hårt och det sägs att det kan bli mycket dramatiskt.

När vi kom fram så hade dock regnet avtagit och även vinden så det var ganska behaglig på de karga klipporna.

Det är ju lite lurigt att vara två fotografer som upplever samma vyer så för att försöka vara lite ‘unik’ får det ju bli lite svartvita grepp ibland för att skilja bilderna åt.

Men visst är det vackert!

Vi får lov att erkänna att storleken på det här området var mycket större än vi hade föreställt oss och det blev en hyfsat lång och mycket trevlig promenad på klipporna.

För en upplänning så är det lite väl mycket höjdskillnad också, kameraryggsäcken väger!

Efter Tjurpannan åkte vi till vårat tredje hotell under den här resan. Det andra hotellet var ju ett Bed and Breakfast med en mycket ekologisk inriktning och låg i slutet av en grusväg ute i skogen.

Det här tredje hotellet var lite grand av en rak motsats. Ett strandhotell med minigolfbana, egen båthamn och levande musik i restaurangen och massor av barnfamiljer. Ganska så livat. Sängen var dock skön och vi gick upp strax efter klockan sex för att Erika skulle få sitt morgondopp på Västkusten.

Vi var sedan en av de första till frukostbuffén och efter avfärd från hotellet tog vi en lite hamnpromenad i Grebbestad……där det bitvis inte var okej med hundar. Taskigt tycker såklart vi som har hundar i familjen.

Fåglarna kan dock inte stoppas de var i full gång redan.

Sedan började vi vår bilfärd hemåt med ganska mycket omvägar och stopp inplanerade. Det första stoppet blev vid hällristningarna vid Litsleby.

Efter ett fotograferingsmässigt intetsägande stopp vid jättegrytor och lunch vid en Mooserange så fortsatte vi bilfärden och plötsligt så dök en skylt upp med texten “naturreservat”. Vi har väl alla åkt förbi sådana skyltar och tänkt att där kunde ju vi har stannat.

Den här gången så gjorde vi det! Tvärbroms och hård vänstersväng, där upptäcker vi att det är sju kilometer grusväg dit men skam den som ger sig. När vi väl kom fram så var det helt underbart. Två gamla gårdar där byggnaderna sedan länge var borta men gårdsmarken hade blivit förvandlad till en blomsteräng med massor av blommor och stora lövträd.

Vissa blommor är tydligen mer attraktiva för insekter än andra.

Vi hade en riktigt rolig stund och kröp omkring bland komockorna med våra kameror.

Efter middagsstopp i Örebro och tankning i Enköping nåddes så hemmet igen sisådär 13 timmar efter avfärd från Tanumstrand.
Nu får vi se var nästa utflykt går.
Vi ses!

Utflykt i västerled

July 11, 2023

Så kom då den dagen då vår semester började. Det här året ville vi försöka fotografera vattenfall och ett av de första vi upptäckte på kartan var Älgafallet på gränsen mellan Sverige och Norge.

Redan på Söndagen blev resfebern för stor så vi packade jättefort och vi fick ändå med oss allt som vi hade tänkt. Första hotellnatten tillbringades i Örebro där hotellet bidrog med en hyfsad utsikt.

Innan läggdags så hann vi med en kort promenad med kamerorna.

Örebro är trevligt men kanske inte den livligaste platsen en söndagskväll i Juli.

På måndagen fortsatte sedan resan västerut med några små stopp efter vägen. Ett par Tranor vid Porla brunn.

När Erika ville bada vid Borasjön så fotograferade Jörn några blåklockor.

Vid Borasjön fanns även ett litet kapell som inbjöd till fotografering.

Vi stannade även till vid naturreservatet Silverfallet-Karlsfors där det fanns en vacker källare och där själva fallet var mycket snålspolande.

Vid fallet fanns även blommor och vacker miljö.

Tisdagsmorgon och så här ser utsikten ut från Bed and Breakfast stället som vi övernattar på.

Första stoppet för dagen blev vattenfallet vid Kynne älvs utlopp i sjön Bullaren. Redan vid parkeringen hittade vi intressanta insekter. En Humlebagge.

Och innan vattenfallet en liten Gärdsmyg.

Sedan kom vi då fram till vattenfallet.

Och en liten växt som blev förevigad av båda fotograferna.

Även en Rallaros hanns med på vägen tillbaka till bilen.

En liten biltur senare kom vi lite längre upp efter Kynneälv vid Flötemarken. Omgående hittade vi nästa motiv, vita Näckrosor.

Vi vandrade iväg en liten bit på leden som gick efter älven, åt lunch och hittade senare en liten groda och en slända.

En liten orkide också.

Vi besökte sedan Naverstads kyrka där Erika hittade en ljuskrona, hon brukar göra det.

Att det sedan fanns kaffe och våfflor i församlingshemmet gjorde ju inte saken sämre.

Detta var allt för de här två dagarna. Vi ses!

1 maj-blommor!

May 01, 2023

06.30 väcks den ena halvan av den andra med en kopp kaffe och orden:
Här har du kaffe, vi åker om en halvtimme.
Sen är det rätt tyst……länge…….men tillslut dracks kaffet upp och benen hamnade över sängkanten även för den morgontrötta halvan av paret.

Vi kom iväg……nåja…….45 minuter senare och strax efter åtta nådde vi dagens mål, naturreservatet Storängsudd.
Fantastiskt härlig plats med massor, verkligen massor, med vårblommor.

Mest av allt var det vitsippor, men de blå fanns också.
Och när vi kom ner mot vattnet hittade vi även Gullvivor.

Och mitt bland Gullvivorna dök de upp, blommorna vi hoppades på att få se, Kungsängsliljorna.
Tur att ingen såg oss, inkrupna under stickiga buskar, med kameran på stativ men typ liggande på marken, fotande en miljard bilder i hopp om att iallafall en ska göra blomman rättvisa.

De är på väg, vill ni se dem kommer många fler slå ut nu under veckan.
Vi gick tillslut vidare och hoppades på att även Adam & Eva skulle visa sig och även de är på gång. Lite blyga fortfarande men med massa blommor på väg upp.

Efter att ha avnjutit kaffet och matsäcken……..som någon av oss förberett, Tack, så vandrade vi tillbaks till bilen men en fin Vitsippa gick inte att motstå såklart. Så av med ryggan, fram med stativet, hitta bästa positionen och vinkeln.

Att vara ute med oss och våra kameror är ingen snabb grej, det krävs tålamod, men himla trevligt har vi.
Nu stundar en ny arbetsvecka, hoppas våren kommer igång lite mer så dunvästen kan lämnas hemma nästa gång vi är ute.
Vi ses!

En kväll med Backsipporna

April 19, 2023

Onsdagkväll och Erika kommer hem hungrig och tror att middagen är på gång men icke, där sitter den fotoberedde maken! Planen var ju att åka iväg och se om Backsipporna slagit ut. Det inte helt solskensaktiga humöret förändras som tur är och blir bättre och bättre ju närmare Backsippebacken vi kommer.

Och se och förundras! Backsipporna har dykt upp!

Ganska omgående så låg vi där och krälade i fjolårsgräset, förundrades över naturen och irritationen över den icke tillagade middagen var bortblåst.

Nu var det ju ingen sippa som slagit ut riktigt och de rosa exemplaren syntes inte alls men de är ju i alla fall lite så där fulsnygga med sin hårighet.

När solen gick ner var det dags för hemfärd och snabbmatsmiddag inhandlades på väg hem.
Nu hoppas vi hinna tillbaks till backen när de blommar för fullt också.
Vi ses!

Annandag påsk, en solig dag

April 10, 2023

Annandag påsk och både bussföraren och organisten är lediga så vi åkte in till stan för att se om det fanns några vårtecken.

Ett sådant vårtecken är väl att parkbänkarna börjar användas.

Bussföraren hade en förhoppning att Körsbärsträden i Kungsträdgården skulle ha börjat blomma men så var inte fallet. I stället försökte vi uppskatta det monokroma i det starka solskenet, det var i all fall varmt och skönt.

I Gamla gjorde ju färgen på fasaderna att ljuset fick en varmare färg. När sedan vi mötte en hund som var klädd i påskgult så blev bilden lite vårvarm.

Ett annat vårtecken brukar ju cyklar vara men ibland kanske de mer påminner om fornstora dar.

Efter stadspromenaden så åkte vi hem till Täby och efter lite lunchvila så åkte vi bort och tittade om Backsipporna hade vaknat till. De var på gång men är lite skygga fortfarande men Blåmesen fanns iallafall på plats.

Även Nässelfjärilarna hade vaknat upp och värmde upp sig i eftermiddagssolen.

Vårsol är härligt, det tycker vi med.
Vi ses!

Mulet och snöfall

February 05, 2023

Ledig helg för 2*Bohlin innebar att vi idag istället för att köra buss och fira gudstjänst dammade av uteryggsäckarna och tog bilen till Angarnssjöängens naturreservat för att lufta kameror och objektiv litegrann.

Vi gillar att parkera i södra änden av området så vi går genom skogen och över Klosterbacken till själva ängarna.
Är det söndag så innebär det kyrkkaffe och vi hittade en lämplig plats för det medhavda fikat/lunchen.

Vid ängarna/myrmarkerna hittad Jörn lite döda björkar och på en av alla de fällda granarna (pga angrepp av Granbarkborrar) fastnade Erika för svamparna.

Så går det att roa sig en ledig mulen och snöig söndag.
På eftermiddagen blev vi lite praktiska med mathandling m.m. men det gör sig inte så bra på bild så det slipper ni se.
Vi ses!

2023 smyger igång

January 17, 2023

Hej igen
Länge sen vi skrev i bloggen men nu är det dags. Helger har firats och det slog om till nytt år och när året var två veckor gammalt blev det dags att fortsätta fotograferandet av släkten.
Färden gick till Gävle och Jörns farbror och faster, Per-Ola och Karin.

Blötsnön mötte oss sisådär två mil söder om Gävle men desto mysigare var det då att kliva in hos värdparet när vi var framme.
Vad gör man när det är länge sen senast? Jo, mat och prat. Trevligt, gott och roligt och nu är vi uppdaterade på livet i respektive familj.
Till slut var det så dags att plocka fram ‘studion’ och göra det vi kommit för, fota!

Först var det dags för herrn i huset och sedan blev det fruns tur, fina fotomodeller båda två.

Och en liten gruppbild är ju inte så tokigt det heller.

När vi sedan hade pratat en stund till tackade vi för oss och gav oss av söderut igen, först till pappa/svärfar Göte i Skärplinge, där det blev julgransplundring och kaffe, och sen hem igen.
En alltigenom trevlig och god dag!
Vi ses!

Sista fjälldagarna för i år

August 03, 2022

Fjärde dagens vandring ägnade vi åt Gruvturen i Ramundberget.
Eftersom någon glömde sina stavar i bilen och fick en extra uppvärmningskilometer (suck) hann någon annan dokumentera Ljusnan.

Kartläsaren i ena bilen (kan vara samma person som glömde sina stavar men vi vill ogärna lämna ut någon person i denna blogg…….) missade lite i kartläsandet så istället för att göra en lugn vandring uppe på platån så startade vi alltså nere i Ramundberget vilket bjöd på en fantastisk start som gick typ rakt uppför.
Den yngre generationen väntade tålmodigt på den äldre men tillslut släppte vi taget och såg sakta deras ryggar försvinna bort efter leden.

Fågel, tipsa mig gärna om vilken art det är.

Det var en blåsig dag men både lunch och kaffe kunde avnjutas i lä bakom enbuskar och i små sänkor och hela tiden bjöds det på fantastiska vyer över både stort och smått.

Strax innan vi nådde våffelstugan i Djupdalsvallen ringde ungdomarna som då (efter ett massivt intag av våfflor) fortsatte vidare därifrån. Vi fick nästan häng på dem alltså men ändå inte.

Många små pauser blev det under dagen, ibland för mat eller dryck och ibland för att få fota lite.

13 kilometer senare, som då avslutades med en lika brutal nedförsbacke som morgonen gick uppför, var vi så tillbaks vid bilen…..då var den andra bilen redan hemma.
Vi behöver nog inte berätta att vi var trötta, den ena av oss somnade mycket tidigt den kvällen medan den andra satt och såg äventyrsfilm tillsammans med ungdomarna.

Dagen efter blev en lugn dag, och var även ungdomarnas sista dag med oss.
Vi tog helt enkelt gondolen upp på Funäsdalsberget och vandrade runt uppe på toppen av berget. Det blev ett besök i samemuséet där uppe och intag av lunch nr 1. Vi lärde oss lite mer om rennäringen och livet som renskötare.

Denna lilla coola hund fjällvandrar! 13 kilometer är easypeasy! När vi tar paus och suttit i mindre än fem minuter blir han rastlös och tycker att vi ska gå vidare. Tur att Fredrik roar honom så det händer nåt när vi andra är för lata.
Och är man duktig blir man gosad med, så det så.

Vi läste tidigare i sommar att blåvingarna inte syns till så ofta längre men kan meddela att en fanns på Funäsdalsberget. :-)

Efter kabinturen ned igen blev det dags för lunch nr 2 som intogs på Go Bua i Funäsdalen. Mumsig glass i härliga bubbelvåfflor. Myyyyycket gott!!

Sjätte och sista vandringsdagen blev på tu man hand.
Vi packade i ordning och lämnade stugan till fots och när vi gick hörde vi hur dammsugaren gick igång då våra underbara ungdomar städade huset innan de startade färden hem igen.
Vi gick till det fjäll vi hade ‘bakom huset’, Hamrafjället.
Det blommar så fantastiskt härligt i trakterna här och grönskan var hög efter fjällsidan.
Även denna dag fick vi vår beskärda del av upp- & nerför men lönen för mödan är ju de betagande vyerna, de gör rasterna till fantastiska stunder.

Det var inte bara vi som var ute och gick på leden den dagen. ;-)

Lunch with a view.

Efter dagens 10 kilometer kom vi hem till en skinande ren stuga. TACK ungar!!
Lite middag och lite packning sen sov vi gott.
Efter lite sista städning dagen efter var det så dags att packa bilen och köra hemåt igen.
Lunchen avnjöts i Linsell Baren och färden hem gick bra. Jodå, vi hann med en eftermiddagsfika i Lilla K’s trädgårdskök i Bollnäs också. Gott!
Bilen var lite lortig så väl hemma i Täby körde vi raka vägen in i biltvätten innan vi kom hem och packade ur bilen.

Det var årets fjällvecka. En härlig upplevelse, vackert var man än tittar, fridfullt för själen och otroligt mysigt att få med våra barn och umgås med dem en vecka. Tack Sara, Fredrik och Viktor för den här veckan! Och gosa lite extra med Dino och Rex och hälsa från oss.
Vi ses!

Fjällvandringar - Ut på tur

July 26, 2022

Efter söndagens mygginferno så siktade vi på måndagen upp på högre mark, vandringsleden runt Evagraven och hällmålningarna.

Upp, upp, upp gick det och tillslut…….efter en kaffepaus…..nådde vi målningarna.
Den äldre generationen var här för ca 30 år sedan så det var verkligen dags att komma hit igen.

Efter ytterligare lite brutalt uppför så var det dags att hitta en bra plats att äta lunch……efter lite fotande såklart.

Mätta och nöjda fortsatte vi sedan mot Evagraven och sedan även Fiskhålsgraven. En fantastiskt vacker vandring över fjället som till vår glädje var i det närmaste myggfri.

Tisdagens prognos var rätt så regntung så vi bestämde oss för att ta en lugn förmiddag som innebar lite strosande i sportaffärer, en biltur uppåt Flatruet och sedan en lunchvåffla för den äldre generationen, de yngre var lite mer budgetsmarta och åt korv med bröd hemma. Olika är bra!
Efter en kopp kaffe i stugan så tog vi oss upp till Svansjökläppen. En bitvis myyyycket brant bilväg tog oss upp på kalfjället och från parkeringen tog vi en 3 km-tur upp över och runt denna topp.
Det var brant så in i norden första biten med tillslut nådde vi toppen.

Fyra av fem människor tog sedan en vandring nedåt runt toppen tillbaks efter detta men den femte gav upp när vi kommit ner en bit och gick över toppen tillbaks istället. Mer sport och träning helt enkelt.
Nu har middagen avnjutits och kvällen ägnas åt slöande.
Vi ses!

Semesterfarten ökar......något

July 24, 2022

Så är det söndag igen och vi har avnjutit ännu en semestervecka.
Veckan började rätt tidigt på måndagmorgonen med en tur ut i en hage på Bogösundslandet för att se om blåklockorna ville låta sig fångas på bild. De var lite svårflörtade faktiskt.

Erika fick dock en liten ko-chock när hon tittade upp när andra koppen kaffe precis hade avnjutits och hon plötsligen mötte ögonen på en kviga. Kvigan blev dock lika skärrad hon och sökte stöd hos resten av gänget och Erika har nog aldrig packat ihop sin packning lika snabbt som då.
Jörn skojade och sa att ‘du ska se att hästarna möter oss vid grinden i nästa hage’. Han hade fel! De stod inte när vi skulle in i hagen utan när vi skulle ut ur den. En av dem ville nog gärna följa med ut på äventyr men vi lyckades ta oss förbi.
Dagen innehöll även en liten ryggsäcksinvigning.

En dag gick färden in till stan, hårklippning på schemat.
God lunch, finfika och lite shopping och sen hem igen.

Sen tog vi det lugnt i värmen, promenerade, badade och började förbereda för vår vecka i fjällen.
Igår, lördag, var det dags för avfärd mot Tänndalen. Vi tog vägen över Gävle, tankade i Tierp och åt lunch på Lilla K’s Trädgårdskök i Bollnäs. En mycket trevlig upplevelse, gott och mysigt och att Erika plötsligen fick syn på en klasskamrat från grundskolan och fick en pratstund gjorde ju inte platsen sämre. Hej Ulrika!!

Vi kom fram och våra barn, svärson och hundar anslöt en stund senare. Mysigt!
Idag tog vi våra första fjällsteg för i år. Vi gör dagsturer och bor i en mycket trevlig stuga med gott om plats för oss alla.
Dagens vandring gick i närområdet vid Anderssjöåfallet, bra back/trappträning för benen och mycket blommor och mygg uppe i skogen och en liten skur med regn hann vi också med.
Eftermiddagen i stugan blev väldigt lugn och stilla, resdagen och dagens vandring tog sin tribut på oss alla.

Eftersom vi läst på lite dåligt om de olika lederna har vi bättrat oss på kvällen och läst och funderat och gjort en plan för närmsta dagarna………sen om vi följer den………..well, det får vi se.
Vi ses!

Lågaffektivt bemötande av semester

July 17, 2022

En vecka har gått av årets semester. En vecka som hedrat det gamla begreppet ‘långsamhetens lov’ som kanske i dagens språkbruk handlar om ett lågaffektivt bemötande. Jaja, vi vet, det handlar om mänskliga kontakter men att möta semestern lite stilla, utan hets, göra en sak om dagen, gärna med en siesta inplanerad, sån har veckan varit.

Häromdagen blev det en tur till Norrtälje, det är nog tradition vid det här laget. En dag vi strosar runt, ser vad som hänt sen förra året, äter god lunch och förhoppningsvis en glass.
En härlig dag helt enkelt för både människor och djur, en dag som dessutom bjöd på en stunds stilla regn.

Igår började dagen…..nåja, efter en skön sovmorgon…….med en liten testtur i löparkläder. Sakta men säkert går det att börja röra på sig igen, skönt!
Sen blev det dags för en tur ut i skogen. Kameraryggorna är ju färdigpackade typ hela tiden så det är bara att fylla vattenflaskor och termosar och sticka ut. En blåsig dag men ett par småkryp fångades och minimalt skärpedjup utforskades.

Det var semestervecka 1. Vad som händer kommande vecka vet vi inte än…….eller små inslag har vi koll på och hur slutet av veckan ska tillbringas men det är långt dit och mycket eller mycket lite som kan/ska göras.
Vi ses!

Okej, nu vågar vi tro på semester!

July 12, 2022

Efter en lång vår och förra veckans försök till semester från Erika som blev sjuk istället vågar vi nu både känna och säga att det är semesterdags för oss båda. Fyra veckor!
Då Erika behöver vara lite försiktig med sin rygg tar vi en lite lugn och behaglig start.
Igår blev det en stilla stadsvandring, ett minnekort och ett motljusskydd behövde inhandlas.

Den lilla söta hunden var åskrädd och då det precis mullrat till ett par åskknallar fick den sitta i husses famn och återhämta sig en stund.

Efter middagen hemmavid blev det en stormning ut på ängarna neråt Viggbyholms gård, alldeles perfekt avslutning på dagen.

Det kan vara så att Erika under sin sjukvecka fått lite dåliga vanor vad gäller uppstigning och sänggående……kan vara…….men när nu Jörn har semester med så blir det ordning igen.
Idag ringde ingen klocka, det behövs inte, men det blev tidig uppstigning, vissa fick te på sängen som muta för att kliva ur sängen och sedan bar det av till ängarna vid Hagby.

Nybryggt kaffe/te och en smörgås i en ängsbacke i solen smakar väldigt bra om du inte visste det. Och fjärilar, insekter och blommor fångade ögat var vi än tittade, det är ingen snabb morgonpromenad vi snackar om.

Det kanske är onödig information att skriva men sen blev det en liten förmiddagsvila innan vi orkade tänka på lunch.
Fortfarande finns många timmar kvar av dagen, kanske blir det fler bilder tagna, kanske inte.
Vi ses!

Mera sommarängsbilder

July 05, 2022

Det är lustigt hur jag kan gå nästan ett år och längta till att det äntligen ska finnas lite fler färger än grönt, brunt och grått i naturen, när sedan blommorna och insekterna kommer så finns det så mycket under en kort tid så jag blir nästan handlingsförlamad. Dock blir det några bilder från sommarängen, så här kommer några:

Jag lånar min hustrus macroobjektiv då och då. Det har faktiskt gått så långt att jag köpt det av henne så hon kan köpa ett ännu bättre men bra bilder blir det.

Men trots att jag nu äger ett eget macroobjektiv så funkar telet fortfarande bra, framförallt när det är insekter som flyger iväg om jag kommer för nära.

Lupiner räknas väl nästan som ogräs, invasiv art och allt, men vackra är de.

Avslutar med en spindelbild. Jag tror att den här sortens spindel heter krabbspindel men som vanligt är jag inte helt säker, rätta mig gärna. Den sitter i alla fall på en Smörblomma.

Det var allt för den här gången.

Vi hörs, Jörn

Konsten att fördriva tid

June 29, 2022

Häromdagen skulle vi tillsammans med det yngre barnet åka hem till det äldre barnet och äta middag. Alla ni som kör bil i Sthlm vet att det inte är så där superkul att ta sig förbi Essingeleden efter kl 16, det kan ta hur lång tid som helst. Alltså åkte vi lite tidigare för att passa på att ta en promenad vid Balingsta i Huddinge en stund innan vi fiskade upp sonen.

Tanken var alltså att ta en promenad men i verkligheten blev det ett besök på en äng.
Vår vana trogen så hängde ju kamerorna med och där var så härligt och mycket liv direkt vi kom ut på ängen så där blev vi kvar.

Det var bara att vända sig ett par grader så kom nästa blomma, slända eller bagge i sikte. Helt galet roligt och galet stört och den där knappa timmen vi skulle fördriva bara försvann.
Men visst, en liten promenad blev det.

Tillslut var det bara att ‘rusa’ tillbaks till bilen och styra kosan mot barnen och en, som vanligt, mycket god och trevlig middag. Tack!
Vi ses!

Kvällspromenad på Viggby ängar

June 20, 2022

Som motionsform så har jag börjat ta raska promenader över Viggby ängar, förbi Viggbyholms marina och ner till Stora Värtan.

Det blir en lagom promenad på strax över tre kilometer och är enbart positivt för en medelålders kropp.

Efter misstaget att inte ha en kamera med en gång så bär jag numera med mig kamera och ryggsäck med några extra objektiv för att inte missa sådana här tillfällen.

Det som är lite roligt är att det är ungefär fyrahundra meter till E18 och ungefär lika långt till en stor byggarbetsplats.

Jag uppskattar dock att den här lilla våtmarken med tillhörande ängspartier än så länge för vara orört.

Speciellt härligt är det nu när de ännu inte slagit gräset utan låter det växa högt till fromma för både insekter och blommor.

Ja, mer än så blev det inte för denna gången.

Vi hörs, Jörn

Sommar i hagen

June 10, 2022

Efter den nästan hysteriska upplevelsen att fotografera Stockholms marathon så var det som en lisa för själen att på min lediga dag ta en liten vandring på Hagby hästängar.

Jag kom iväg ganska sent så bilder i morgonljus var ju inte möjligt så jag fokuserade på närbilder på blommor och kanske någon fjäril.

Det som syntes mest av på hagen var maskrosor.

På ett litet parti av hagen där berget gick upp i dagen växte de här lila blommorna. Jag kallar dem bara för de lila blommorna eftersom jag inte vet vad de heter egentligen.

Jag får väl erkänna att jag inte lägger ner så mycket möda på artbestämningen eftersom jag tycker de är lika vackra utan namn men är det någon som vill informera mig så är det bara att höra av sig.

Några steg därifrån växte det en samling liljekonvaljer. Ja, några blommor vet jag vad de heter, tyvärr så kommer min okunnighet fram igen när det gäller insekten på liljekonvaljen. Den är grön, det vet jag.

Liljekonvaljerna växte lite i skydd av en buske och efter den busken så öppnade sig hagen ordentligt. När jag strövade ut bland gräset och blommorna så fladdrade det upp fjärilar.

Jag vill påstå att försöka fotografera fjärilar är mycket bra benträning. Om bilden ska bli bra så vill jag komma ner i fjärilens nivå så jag kryper ner på huk och just när jag lyfter kameran så flyger fjärilen iväg några meter. Jag reser mig upp, går några steg och går ner på huk, lyfter kameran och fjärilen flyger iväg. Så där fortsätter det en lång stund.

Till slut satt en fjäril kvar tillräckligt länge för att bli fotograferad, dessutom kom skärpan där den skulle också.

Om jag ska försöka mig på artbestämning så kan det vara en Kålfjäril som sitter på en smörblomma men återigen, rätta mig gärna.

När knäna började protestera för mycket så letade jag mig bort till enebacken där det växte ett bestånd med vita blommor, kanske mandelblommor? Nåväl efter en kopp te och en banan så tog jag fram makroobjektivet som min kära hustru lånat ut.

Den röda skalbaggen, eller kanske skinnbaggen, satt så stilla så jag kunde krypa riktigt nära med makroobjektivet. Det är bara cirka tre decimeter från kameran till baggen och det avståndet hade ingen fjäril tolererat, den saken är säker. Dock satt baggen kvar och det blev trevliga bilder.

Avslutningsvis så kommer en bild på blomman utan bagge också.

Det var allt från mig denna gång, vi hörs!

Jörn

Stockholm marathon

June 08, 2022

I lördags var det dags igen, maran intog Sthlm och löpare och åskådare fyllde gatorna.

Vi greppade våra kameror och drog in till stan i ett försök att fånga några löpare på bild.

Vi….läs Erika……hade en utomordentlig plan tyckte hon själv som byggde på att hela korsningen Fleminggatan/S:t Eriksgatan skulle vara avstängd…….det var den inte.
Nehepp!
Då promenerade vi mot S:t Eriksbron och hittade stället med stora bokstäver…..STÄLLET……
I gatan typ nedanför Alströmergatan finns ett stort cykelställ som står i gatan, perfekt!!
Vi ställde oss framför det för löparna skulle i iallafall inte springa rätt på cykelstället utan vi blev en liten buffert mot det.
Heeeelt underbart, alla kom springande rätt emot oss, först eliten som springer så snabbt att jag inte ens skulle hänga med i 10 meter och en kort stund senare alla underbara löpare.

Det var rätt ‘lugnt’ ett tag då löparna kom i mindre klungor men sen kom stormen…..wooooow……..vi hade en bild av att alla skulle springa på vår vänstra sida men maratonlöparna hade en annan åsikt och sprang på båda våra sidor. Ujujuj!!

Så många glada ansikten och leenden vi fick möta! Så mycket energi som sprutade ut från alla!

Det var helt klart smart att stå redan efter 4 sprungna kilometer, fokuserade löpare men fortfarande pigga och många på humör för att showa lite.

Tillslut passerade loppets sista deltagare och efter kom bilarna med funktionärer, det är ju en del som ska plockas ut och ihop en sån här dag.

Trötta och nöjda tog vi sedan lunch…..en förmån för oss som inte sprang.
Sen var det bara att ta oss hem igen och börja ladda in bilderna i datorerna. Jag, Erika, kan konstatera att jag för första gången fyllt mitt minneskort……1995 exponeringar…..av vilka sisådär 17% kom igenom granskningen hemma.
Det har inte varit så svårt att sysselsätta oss de senaste kvällarna……du undrar om vi städat här hemma……..hahahahaha……kanske imorrn….

Vill du titta på våra bilder så är du välkommen in på bohlinsbild.com på sidan som heter Stockholm marathon 2022, där finns det flera sidor med våra alster, kanske hittar du nån du känner, kanske inte.

VI ses!

#stockholmmarathon #running #marathon